Det där med kejsaren!

IMG_4974Alltså.

Vi visste redan i förväg att vår lilla kejsare skulle prova vårt tålamod. Lite ”han-kommer-med-besked-och-vet-vart-skåpet-ska-stå”, typ. Å nog är han speciell allt, vårt lilla kristallbarn, å nog provar han vårt tålamod. IMG_4951.JPGIMG_4954.JPGFörra veckan fick jag rådet av BVC att sluta amma för att det tar för mycket av min energi eftersom kejsaren vill tutta varannan timme under natten, varje natt. Så sagt och gjort men definitivt lättare sagt än gjort. Ni med barn vet att det nästan alltid tar minst kraft att bara plocka upp hungrig bebis, lägga den till tutten och somna om igen, vakna, lägga tillbaka bebis i spjälsäng och sedan lomma tillbaka till sin säng. Man orkar ta gråt-hunger-konflikten första, andra, tredje vaket men sedan…. kapitulera! Man orkar inte stå och vagga och gå runt med tung bebis på armen mitt i natten. Å det är ju så klart inte hållbart att hålla på så. Å jag vet att alla barn är olika, med olika behov av närhet och sömn. Å detta är för mig tredje barnet med exakt samma behov av mat, värme, kärlek och trygghet i form av amning. Jag har haft olika tillvägagångssätt med läggning, matning och sov med alla tre, men alla tre har haft exakt samma behov när det kommer till amningen. Det är så mycket mer än bara mat för dem. För mig också så klart. IMG_4970.JPGIMG_4971Iallafall. Jag har provat att ta bort amningen när den är kopplad till sömn och skulle försöka amma direkt efter vaket på morgonen och en gång mitt på dagen (så inte tuttarna sprängs). Å det i sig är inget problem. Men så fort han börjar blir sömnig och vill amma men inte får, så vägrar han både att äta och sova. Å då har jag varit ute och gått med vagnen, åkt bil mm. Till slut somnar han ju men det är efter låååång kamp, både för honom och mig. Både kroppsligt och själsligt. Å natten ska vi inte ens prata om – kaos. Han har liksom panik-gråtit och varit helt otröstlig. Jag har vaggat, sjungit, gett honom vatten, vaggat och gungat och om och om igen. Till slut har han däckat och liksom gråtsovit i sömnen, oroligt och ryckigt och vaknat en gång i timmen. Å det är väl inte så konstigt. Där står jag med maten rakt i ansiktet med tuttar som läcker när han skriker av hjärtats ork. Å jag går totalt sönder inombords. Det känns som att jag förstör honom. Å samtidigt tänker jag att ger jag upp nu så är ju allt ogjort och jag får börja om från början igen. Så veckan har varit en kamp. Minst sagt.

IMG_4979.JPGSå. Igår kände jag fuck-it och kände efter själv. Vad är viktigast? Att jag har en lugn, nöjd och trygg bebis som joddlar och är nyfiken och glad om dagarna om än väldigt tuttig om natten. Eller en trött, arg, hungrig och gråtig bebis både på dagen och på natten?!?! Tja.

Igår (som jag ju berättad i gårdagens inlägg) somnade kejsaren lugn och trygg och visst, ett par matningar på natten men betydligt mindre än tidigare. Å en kejsare som vaknade glad och pigg i morse. Åtta månaders trygghet kan man inte bara rycka bort på en gång. Inte för kejsaren och inte för mig heller :).

Så. Lite fortsättning följer på sluta-amma-karusellen. Tips mottages gärna för trött mama med bebis som vägrar välling, gröt och bröstmjölk på flaska.

Nu, packa lite. Snart, ta en tupplur på soffan.

KRAM

// Inredningsfrun

Pssssssssssst….. Jag hittade dessa bilder i dator och de är nästan två månader gamla. Herregud vad tiden går! IMG_4958.JPG

Det där med tre-rätters-söndag!

IMG_8647.JPG

 

Alltså.

Vissa dagar behöver man få bli omhändertagen lite extra. Å med en vecka av totalt aminings-slutar-kaos (berättar mer vid annat tillfälle) var det väldans passande att vara bortbjuden till Vs brittiska släkt som kommit över och hälsar på här i Sverige. Å som grädden på det lilla moset är kusin IB dessutom kock av rang och slänger ihop en tre-rätters-söndagsmiddag som en annan kämpar ihop en vanlig middag. Typ. Å dessutom lika stor om hjärtat som hon är i sin matlagning. Dubbelt älsk på henne alltså.IMG_8655.JPG

IMG_8652.JPGIMG_8668.JPGIMG_8675.JPGSå. Efter en smak-upplevelse med allt från skaldjur, Wellington och Pavlova (å så en chokladtårta till efter-efterrätt), sitter jag nu en smula (alltför) mätt, nöjd och lugn i själen. För ikväll somnade kejsaren nöjd och lugn han också. Glad, gurglig, dada-mama-dodandes somande han gott, vid sin mamas långlök, efter en vecka av skrik, gråt och ännu mer gråt. Tja. Jag vet inte för vem som kampen om tutt-eller-inte-tutt var värst för, honom eller mig. Men jag vet bara att en glad och lugn mama, ger en glad och lugn kejsare. Å då får det bli (kvälls-)tutt ett tag till. IMG_8646.JPGNu, borsta tanden. Snart, ligga i soffan och slökolla tv.

KRAM

// InredningsfrunIMG_8648.JPG

 

 

 

Det där med livet!

IMG_8483Alltså.

Jag har inte tagit fram datorn på snart en vecka. Livet har liksom kommit emellan. Jag lovade mig själv (och familjen som ofta känner mig bättre än jag själv) att ta det filbunke efter en alltför hektisk decembermånad.

Å det är ju just det här, med livet, att det är alltid en massa annat än det som syns utåt. Man går igenom små micro-kriser, tacklar, avväpnar och släcker strider inombords mest hela tiden. För det är ju så livet är och ser ut. Det mesta pågår inom en!IMG_8479.JPGIallafall.

För mig är avsaknaden av sömn (både min och kejsarens) det som upptar mest av livet just nu. Ja, ja, det är väl inget nytt under solen att småbarn inte sover. Å det är sant! Å det är jag dessutom väl medveten om som trebarnsmama. Skillnaden för mig den här gången nu, med tredje barnet, är att jag inte har samma utgångsläge när det kommer till energimarginaler som med de förra två kidsen. Å när man då får ytterligare en icke-napp-flask-vägrande-tutt-älskande (som dessutom vägrar gröt) bebis, tja, då ryker nattsömnen. Å när dessutom kejsare är redo att erövra varenda liten detalj som världen har att erbjuda om dagarna, tja, då vill han inte sova då heller. Å med det menar jag ligga i vagnen och streta emot fyrtiofem av de sextio minuterna man är ute å går. Å visst, jag kan ägna dagarna att vara ute och gå så att kejsaren får sova. Men då har jag ingen tid att vila själv. Å när man blir väckt varannan timme varje natt i åtta månaders tid, tja, då behöver man sin vila. Både bokstavligen och själsligt.

Så. Denna veckan har jag skalat bort precis allt som inte är fokus på överlevnad. Å dessutom tyckte BVC att jag skulle sluta amma – mitt välmående först! Så. Nu försöker vi vända icke-sova-skutan och dessutom ta bort det bästa kejsaren vet – trygghet, värme, mat och kärlek komprimerat i två långlökar. Å för mig som tycker att amning är den vackraste och ömmaste av tryggheter du kan ge ditt barn, känner en smula skuld över att jag ska sluta amma ”bara” för att jag ska få sova om natten.

Så. Nu har vi en ”det-blir-ingen-mer-tutt”-kamp, kejsaren och jag, å den är energikrävande kroppsligt och själsligt i sig. För båda två. Å visst hade det varit lätt om kejsaren bara ville ta napp eller flaska. Men lätt, är tydligen inget vi utövar i detta hemmet. Det är sedan gammalt…… IMG_8485.JPGSå. Nu vet ni vad tystnaden beror på. Icke-sov och icke-tutt och en himla massa packa, packa, packa ovan på det. Vi flyttar ju snart, snart. Eller tja,,, man skulle kunna tro att det är snart om man befinner sig i lägenheten. För att bara packa ”lite” är tydligen inte heller något vi utövar i detta hemmet…host… host……

Nu, sova sängen. Snart, tutt-kamp.

KRAM

// Inredningsfrun

Psssssssssssssst……. Till min V! Tack för att du bär vårt barn till mig, om natten, när jag är för trött. Tack för att du lagar frukost och sätter på kaffe till mig fastän du går upp 05.00. Tack för att du masserar mina fötter varje kväll i soffan när promenaderna med kejsaren varit många och långa. Tack för att du påminner mig om att andas när det oftast bara är luft jag behöver för att landa. Tack för att du är den allra bästa, coolaste, lugnaste papan i världen. Är så grymt impad av dig och hur du är med vår son. Tack vare dig känns det lätt när det är svårt och ljust när det är mörkt. Jag älskar dig idag, imorgon och för all tid, i detta liv och i nästkommande.

Det där med att njuta av tiden!

IMG_7834.JPGAlltså.

Jag har haft fullt upp med att bara vara. Väldans bra start på det nya året måste jag ju påstå. Jag å kejsaren har typ bara chillat i soffan, kollat film och samlat på mig en massa inspiration till huset. Å herre! Jag blir nästan knäpp av allt jag vill ha. Nya mattor, nya lampor, nya sängar, nya sängbord, nya tavlor, nys soffor, nya matsalsmöbler (eller tja det har vi ju inte ens några) och så klart, en massa, massa nya blommor, krukor och lull-lull.IMG_7832.JPGJag kärade ner mig totalt i dessa höga vaser/krukor från Paradisverkstaden sist jag var över på Baby Caféet (som öppnar igen lite senare i januari). Visst är de heeelt galet fina!?!?

Å grejen är ju inte att hitta saker man måsthöver, det handlar snarare om att begränsa mig. Å måttlighet är definitivt inte min starkaste sida… humhumhum…..

Iallafall. Det är väldans tur att jag har kejsaren som högljutt protesterar när maman varit för tråkig med sina magazin och kolla hus-inspo. Med honom går jag inte bananas och kan inte grotta ner mig för mycket, utan bara lagom. Å lagom är ju alltid bäst.

Eller vad säger Ni ;)?!

Nu, kaffe med smörkolasmak. Snart, kolla ”Dark” på Netlix (sjuuukt bra!)

KRAM

// InredningsfrunIMG_7829.JPG

Det där med Nyårsafton!

IMG_8468.JPGAlltså.

Det  blev inget inlägg här på bloggen igår. Inte för att jag inte ville, utan mer för att jag kände in och kände av. Å orken sa ”idag gör du ingenting du inte måste”.IMG_8471.JPGSå. Jag tänkte att jag liksom la ribban igår för hur jag vill att 2018 ska bli för mig. Å löftet till mig själv blir att bli bättre på att känna in, känna av och balansera. Balansera måsten, vill göra och behöver inte göra. IMG_8514.JPG

IMG_8470.JPGSå. Att klämma in ett ”vill göra blogginlägg” fick helt enkelt bli ett ”behöver inte göra ett blogginlägg”. Å idag känns det lite extra skönt och varmt i magen att jag lyssnade på mig själv.  Att inget liksom försvinner bara för att jag inte gör det nu, nu, nu. Att jag hinner ändå. Att jag alltid hinner balansera och känna in.IMG_8466.JPGSå. Gårdagen gick i balansens tecken. Inte för mycket av något alls. Lugn och ro.

Istället för den  klassiska tre-rätters-prestations-ångest-middagen som alltid innehåller för mycket planering, förberedelse, tillagning, dukning, quizz och lekar av olika karaktär, styrde vi upp en nyårslunch tillsammans med en av mina varmaste medsystrar i detta liv, som skulle innehålla två saker – champagne och hummerIMG_8503.JPG

IMG_8519.JPG

IMG_8524_LI.jpgMedsyster och hennes P, fixade bubbel (å goda snittar å chokladpralin till kaffet) och vi fixade gratinerad hummer. Å det blev den mysigaste och skönaste nyår på länge. För när lunchen övergick till sen eftermiddag och det var dags för att kolla fyrverkerier vid slottet, så gick vi sedan hemåt, V, kejsaren och jag. Till vår lilla lägenhet i stan. Satte oss vi köksbordet och smuttade på ett glas djuprött vin, spelade Bezzerwizzer, till ljudet av kejsarens joddlande, Spotify och några festfirare som tjuvstartade raketfirandet.
Å att känna att det enda som saknades just där och då, i slutet av detta fantastiska år, var inte oxfilé, pannacotta, drinkar, glitter och raketer vid tolvslaget, utan två av mina fyra hjärtan; Stora och Lilla. För i när allt kommer till kritan, så går familj och kärleken för allt, precis allt.

IMG_8492.JPGJag hoppas att ni fick ett precis sådant slut på 2017 som ni önskade och likaså starten på 2018. Jag hoppas att ni får börja mjukt, kroppsligt och mentalt. För det, mina fina, är ni värda.

TACK för 2017!

Nu kör vi mindfullness och my-life-my-way och en jäkla massa mamativism hela 2018. Eller vad säger Ni?!?!

KRAM

// Inredningsfrun

Psssssssssssst…. Mannen på bilden nedan tänker jag minsann tillägna ett helt eget inlägg om. För han är mer storslagen och fantastisk än alla nyårsfyrverkerier i världen. Banne mig!IMG_8499.JPG

Det där med fredagsbuketten!

IMG_8456.JPGAlltså.

Då står årets sista fredagsbukett på bordet här hemma. Buketten som fina Felicia på Kalmarfloristerna svängde ihop under vår live-sändning i går direkt från butiken. Denna gången var tekniken på vår sida och telefonens batteri höll hela sändningen. Pheeew!!IMG_8452.JPGEfter förra veckans abrupta avbrott (telefonen tvärdog) mitt i live:et, så hade jag back-up av en extra-laddare denna gången. Jag ville ju inte, för allt smör i Småland, att ni skulle missa denna ljuva skapelse till bukett, som döptes till ”Nyårsfyverkeri”. Ros, syrén, anemon, eucalyptus och en massa annat fint (som jag inte minns namnen på) blev kompositionen  i årets sista fredagsbukett.IMG_8462.JPGIMG_8461

Så med vitt, grönt och lite silver avslutar vi året på topp. Jag kan inte fatta att årets sista dag redan är här!

2017. Herregud så god du har varit mot mig! 

Å så till sist; TACK för att Ni finns och följer med mig på min livsresa genom upp och ner, kaos och lugn och allt där emellan.

Från botten av mitt hjärta – Gott slut och gott nytt på er alla fina!

KRAM

// Inredningsfrun

Psssssssssssst…. Nästa år får ni följa med mig i samarbete med Kalmarfloristerna genom blom-trender, gröna växter, tips och skötsel och en massa annat sköj!!!!

IMG_8444.JPG

Det där med julpyntet!

IMG_7091.JPGAlltså.

I år har jag inte haft lika bråttom att jula ut allt pynt. Allt det röda bruka säga bye-bye på Annan dag jul och granen brukar vara ute innan nyår. Men. Jag har inte haft samma stress med det. IMG_7090.JPGKanske är det för att det är sista julen i lägenheten och jag är en liten smula nostalgisk eller så är det för att jag inte känner för att plocka upp en massa nytt vårigt lull-lull som jag ändå ska packa ner.IMG_7146.JPG

IMG_7131IMG_7130.JPGIallafall.

Den vackra krukan ”Afrorut” är perfekt året om, den klassiska ljuslyktan ur Fröhusserien och lika så ljusstaken Linje (båda från Paradisverkstaden) så den får hänga med ett tag till.IMG_7116

IMG_7151.JPGHur har ni det med julpyntet? Redan ett minne blott eller raskar ni ut julen till Trettondagen?

Nu, mysa underbaringar. Snart, popflixa.

KRAM

// Inredningsfrun

IMG_7155.JPG