Inredningsfrun relocated!

Så. 

Nu känner jag nog att det är dax att släppa bomben. Som ni vet så ska vi ju sälja huset. Å anledning till detta är att vi ska gå skiljda vägar. Detta är ett gemensamt och noga övervägt beslut som vi vet blir bäst för både barnen och oss själv i slutändan och vi skiljs åt som de vänner vi var när vi en gång träffades för sju år sedan. Ibland tar kärleken slut och det behöver inte vara mer dramatiskt än så. Det är det inte för oss iallafall. Men som alla par som separerar är de lite mycket med det jordiska i dessa lägen (speciellt när man har kidz tillsammans) och hur mycket vänner man än är och hur mycket överens man är om beslutet, så tär det att bo tillsammans under tiden man väntar på att flytta. Det går inte att komma ifrån.
Men. 
Som jag ändå har försökt att förmedla här på bloggen börjar nu ett nytt kapitel i mitt liv. Ett kapitel som inte skrämmer mig det minsta. Jag känner att jag har vind i mina segel, det känns lite lättare att andas och känslan av att alla dörrar i livet står vidöppna framför mig känns som sockerdricka i magen. Det är så det känns när ett beslut har landat och man känner i magen att det är rätt beslut.
Iallafall.
Jag hoppas att ni har lite överseende med att bloggen kanske inte uppdateras lika frekvent ett tag framöver eftersom jag (idag) har börjat mitt nya lärarjobb, samtidigt som jag (försöker) skriva ihop ett examensarbete, ge kidsen lite extra kärlek och trygghet (de känner ju liksom av stämningen) leta lägenhet, sälja hus, rensa hus, försöka förstå mig på det där med att starta eget företag (inte bara till att skicka in F-skattsedel liksom) eftersom bloggen idag ju är inkomstbringade för mig och försöka blogga (så att bloggen kan fortsätta vara inkomstbringande för mig :D). Å så livet i allmänhet.
Kan man köpa lite extra timmar på dygnet på e-bay, månne?
Å till alla er som undrat om jag kommer att sluta blogga nu när vi säljer huset så kan ni vara lugna.
Bloggen är inte huset. Bloggen är jag och jag försvinner ju inte bara för att jag flyttar.  
Samma Inredningsfru, bara lite relocated liksom.
Så. 
Nu vet ni. Å jag hoppas att ni kommer att fortsätta följa mig genom husförsäljning, skilsmässa, kaos, nytt boende, och mitt nya varannan-vecka-med-kidsen-liv. För det skulle göra så glad och varm och hjärtat. Det är ju trots allt Ni, alla goa, som är anledningen till att jag fortsätter att blogga.
För vad vore bloggen utan Er!!

Nu, kaffe. Snart, godnattsaga.

KRAM

// Inredningsfrun, same old, same old 🙂

Pssssssst…. Jo. Om någon känner någon som har en fin, ljus 3:a i centrala Kalmar/Färjestaden (gärna lite gammaldags med högt till tak. Ni vet vad jag gillar :D) som ni kan tänkas hyra ut till en ordningsam, djur- och rökfri Inredningsfrun så maila mig på info@inredningsfrun.se. TACK :)!!!

Författare: Inredningsfrun

Välkommen till min feelgood-eller-feel-precis-vad-du-vill-blogg! Jag som skriver är obotlig inredningsnörd, en smula inredningsstörd, en obotlig optimist realist, hon som vågade hoppa, som vågade falla och hon plocka upp sig själv igen. Jag känner för mycket hela tiden och stolt HSP-are, mor till tre underbaringar, sambo och fästmö med en förkärlek till livets djup och vardagspsykologi. Lever efter "Ibland måste man trampa runt i bajsträsket ett tag, innan man når Rivieran!" och det är dumt att inte våga chansa. Så luta dig tillbaka och låt dig inspireras eller konfunderas av mina bilder och texter. Varmt välkommen! KRAM // Inredningsfrun

90 reaktioner till “Inredningsfrun relocated!”

  1. Hej fina du ❤ Vad klokt du skriver. visst tar kärleken slut ibland och det låter bra att ni kan skiljas som vänner. Jätte tråkigt förstås men jag önskar dig lycka till =) Och tänk vad spännande att följa bloggen och din nya väg. Det fixar du ❤ Kram finaste

    Gilla

  2. Hej! Tråkigt att höra om er skilsmässa men det låter ju ändå som att du mår bra trots allt. Ser fram emot att följa dig i fortsättningen. Lycka till! // Annika

    Gilla

  3. Alltid tråkigt med separationer, men om man kommer överens och det funkar med barnen så är det bra! sitter själv ensam med två stora som aldrig haft en riktigt bra relation med sin far och två små som har en jättebra far som dom är hos varannan vecka!Så jag har sett det från båda hållen 😉 Önskar dej lycka till med flytt och allt 🙂

    Gilla

  4. HejOj här händer det mycket. Man ska göra det som känns bästa för en själv. Mår man bra som människa och mamma så mår barnen oxå bra, så känner jag och jag är skillsmässobarn och jag har inte tagit skada av att mina föräldrar inte bott under samma tak.Jag läste även att du är på G att strta eget och vill tipsa om en bra sajt som heter http://www.startanu.seÖnskar dig lycka till med företagandet.Kram ps. du är en stor inspirationskälla

    Gilla

  5. Lycka till me allt du tar dej för och det här kommer att gå bra!! ❤ huvudsaken att ni kan tala me varandra! och mår föräldrarna bra så gör barnen det! Tänker aldrig sluta läsa din blogg…du är ju som en kär vän ju 😉 kram från Fagersta

    Gilla

  6. Tråkigt med skilsmässa 😦 Lycka till i framtiden! Självklart fortsätter jag läsa din blogg (som jag läst läääääänge), du är som en kär vän. Kramar från Boden

    Gilla

  7. Har nästan förstått att det varit på gång eftersom maken inte har nämnts här inne på väldigt länge efter att förr har fått mängder av kärleksförklaringar… Sjuårskrisen är inte lätt att ta sig igenom :(Önskar dig all lycka till, många som skiljer sig kan ändå ha ett bra förhållande till varandra efteråt. Älskar din blogg och kommer fortsätta läsa den – med eller utan hus! Styrkekramar ❤

    Gilla

  8. Starka kloka fina modiga positiva Marika!!Såklart kommer jag fortsätta att läsa din blogg! Alltid!! Finaste.bästa!! Sänder massor av STYRKE-KRAMAR till dig!! Och massor av LYCKA TILL i ditt kommande ”nya” liv!!! KRAM!! från Nina i Örebro.

    Gilla

  9. Allt kommer att ordna sig för dig, helt övertygad! Styrke kramar! Och till den okänsliga kommenteraren ovan från anonym, livet kan väl förändras!? Jösses i bland utvecklas vi åt olika håll… Det viktiga är att vara ärlig och visa barnen att i bland blir det inte som man tänkt sig men det gäller att ta ansvar för sitt liv och sitt mående. Bara för att föräldrarna är skilda behöver det inte betyda mindre kärlek till barnen. Värre att vara tillsammans för barnens skull och må dåligt. Ta hand om dig! Kram Frida

    Gilla

  10. Hei! Det er merkelig… jeg kjenner deg jo egentlig ikke, men det føles sånn… (Har fulgt deg lenge på bloggen) Dermed kjenner jeg på en tristhet for at dere ikke får det til å fungere sammen… Det gleder meg likevel at du virker glad og ser optimistisk på fremtiden! 🙂 Du kan mestre alt! Og du vil alltid ha støtte i dine beslutninger. Du vet hva som er best for deg! Gleder meg til å følge deg videre. Lykke til i ny jobb og i leting etter ny bolig! MVH Ann Kristin

    Gilla

  11. Hej Marika. Det var sorgligt att läsa. Man har följt dig så länge, och så delar du med dig av det här, klart man blir ledsen för er skull. Men jag säger som så många andra, att det här verkar ju vara ett beslut som tagits och ni båda är ju överens. Då är ju det det bästa för er. Och kanske t.o.m inte ens sorgligt för er del, utan bara skönt och en sten som släpper från bröstet. Har sett en separation på nära håll i familjen, och ibland kan det vara den bästa utvägen och förbättra livskvaliteten så enormt.Jag önskar er allt gott och väntar med spänning på att se hur du inreder din nya lya. Stor kram

    Gilla

  12. Lycka till!!! Det måste kännas bra att ni är vänner still liksom. Jag har ingen aning om hur det är att gå skilda vägar, men det jobbigaste måste väl vara barnen…eller!? Jag hoppas det går undan med husförsäljningen för er. Och jag kommer absolut att fortsätta följa dig här 😉 Ha´det!/mia

    Gilla

  13. Al mulig held og lykke i fremtiden. Selvom det er en fælles beslutning I har taget, er det altid vemodigt at sige farvel og gå hver til sit. Med dit sprudlende humør og din enorme livsglæde, er jeg dog sikker på, at du skaber et helt vidunderligt og spændende liv for dig selv og børnene :-)Glædelig jul ønskes du af mig. Kærlig hilsenJeanette

    Gilla

  14. Så tråkigt att höra att ni går skilda vägar, men ibland är det ju så som du skriver att kärleken inte finns där längre. Att hålla ihop enbart för barnens skull som någon skriver här ovanför tror jag knappast är ett bra alternativ. Nej, mår mamma och pappa bra så tror jag att det blir bra för era fina barn också. Allt beror nog helt enkelt på hur man väljer att hantera det.Kul att du blickar framåt, du verkar ha många projekt på gång samtidigt och det ska bli kul att följa dej igenom dem 🙂 Men du, du måste vara rädd om dej själv också! Se till att det inte blir för mycket på en gång och ta hand om dej fina Marika!Stor KRAM och lycka till från Josefin

    Gilla

  15. Ja vad ska man säga!!Ni fick ju barn nyss! Du verkar ha mycke på G trots barn och studier m .m hoppas du vet vad du gör!!!Ta vara på tiden med kidsen kommer alldrig åter..Men det vet du ju redan!!!Jag ställer samma fråga som ovan.

    Gilla

  16. All kärlek och energi till dig finaste ❤ Om du känner för att ta barnen upp till solsidan(läs Grisslehamn)eller tjejgänget är du/ni mer än välkomna att inta vårt gästhus ! Du Pippi … DU fixar allt !!! Stor kram från Giesela

    Gilla

  17. Hej!Har varit en sån där ”smyg-läsare-utan-att-kommentera” i nåt år, men tänkte det var dax nu. Tänker inte skriva nåt att det är synd att ni valt att separera, utan tänker istället önska dig lycka till i ett nytt liv. Jag vet hur det är, valde att avsluta ett 5-årigt förhållande för 4 år sedan, livet hade en annan vändning – idag är jag gift sen 6 månader och har en lite knodd på 2 månader! Heja Livet!återigen – Lycka till!

    Gilla

  18. Har följt din mysiga blogg en längre tid, men nu känns det som om det får vara nog. Den varma känslan har liksom successivt försvunnit på något sätt. Som en del andra också har skrivit, får jag också en känsla av att du har genomgått stora förändringar den sista tiden. Det yttre har tagit större plats än det inre så att säga. Hoppas du hittar dig själv i allt det nya du skapat…

    Gilla

  19. Efter andra barnet hamna jag i nån sorts livskris. Jag började träna och gå ner massor i vikt, hade stor ångest känsla i kroppen, visste inte vad jag skulle göra med mitt liv, ville bara ut bland folk och ha kul.. Tappade bort mig själv totalt.. Var beredd att lämna sambon, för det kändes som att kärleken tagit slut.. ”vaknade” upp en dag och insåg vad jag höll på med, vi pratade ut och jobbade på det hela och räddade förhållandet, idag känner jag sån ro med mig själv och så lycklig över att jag har mitt hus och familj samlad. Barnen är bara små en gång, och man får bara en chans, man måste även om man inte bara ska hålla i hop för barnens skull, iaf ge det hela en chans och kämpa lite för det. Lycka till med allt och hoppas ni tänker igenom detta väldigt noga.

    Gilla

  20. Att kärleken blir lite annorlunda medans man har småbarn är inte konstigt alls. Men precis som ovanstående skriver. Ibland kan man få kämpa ganska mycket. O inte luras o tro att det är grönare på andra sidan….för det är det nog oftast inte. Det blir vardag i allt….O kärleken kan att komma o bli bättre o starkare igen troligtvis Jag kan inte låta bli o skriva o säga att jag tycker det är synd om barnen. Allt blir ju så mycket mer komplicerat för alla o allra minst för dem. Så ja vad säger man….kanske ni kan hitta tillbaka till varandra igen efter att ni fått lite distans till varandra….Hoppas det för eran o era barns skull…..<3 Livet har sina prövningar….Ps Ibland kan det även vara lättare att leva lite mer öppet. Allt behöver inte alltid vara fint o perfekt utåt, även på sin blogg….bara en tanke….

    Gilla

  21. Ville bara tillägga efter mitt inlägg ovan…att du har annars en väldigt fin blogg. Den har gett mig massor tips o inspiration ….det är roligt…Kommer absolut att vilja fortsätta följa din blogg…

    Gilla

  22. Jag har följt din blogg, men tyvärr måste jag säga att både du och den har förändrats till det sämre.Är det verkligen värt att splittra en familj, bara för att få vara ute och synas? Hur bra man än försöker göra det så lider barnen av en skiljsmässa. Man kan inte låta bli att undra, då ni så sent som i somras byggde en pool. Och man då fick uppfattningen om att allt var bra. Man måste vara berädd att offra sig lite för sin familj. Man kan inte bara köra sitt eget race. Hälsningar Mia

    Gilla

  23. Önskar dej och barnen ett stort lycka till på er resa i den nya vardagen. Strunta i alla moralkärringar! De är endast du och ditt ex som kan bestämma när det är dax att gå skilda vägar. Det är ni som levt ert liv och ingen som råkar läsa din blogg som kan avgöra hur ni skall leva.

    Gilla

  24. Men oj vilka kommentarer du får… Märkligt attVissa människor tror sig veta allt om någon annans liv, och därmed har någon slags rätt att döma. Fy på dem och heja dig! Jag gillar dig som bara den, precis som du är, oavsett om du väljer att baka och inreda eller gå på mingelfest. Kram /iris

    Gilla

  25. Men nu får ni ge er. Marika driver en blogg. Det är ni som väljer att läsa den. Om hennes sätt inte passar er, sluta läs. Nej, skilsmässa kanske är det ultimata, men det vet vi ju inte hur det blir i hennes fall! Det är inte heller vårt liv eller vårt beslut! Marika, jag hejar på dig, jag tror du kommer hitta en toppen lösning som passar dig och din familj det bästa! //A

    Gilla

  26. Har aldrig tidigare kommenterat hos dig men någon gång skall väl vara den första. Jag hoppas och tror att ert beslut resulterar i en, för er alla, lycklig familj men på olika håll. Vidare, vem är ni som på fullaste allvar verkar tro att barn mår bäst av att leva ihop med olyckliga än lyckliga föräldrar? Och vilka människor är ni som vill förmedla, så indirekt till era barn att de skall leva för att göra andra nöjda och glada? (Vilket jag anser att man gör när man fortsätter leva i en relation där kärleken tagit slut och där man tror det är bäst för barnen).

    Gilla

  27. Jag lägger mig inte i inlägg i vanliga fall men nu gör jag ett undantag efter att ha läst lite kommentarer. Till er som skriver att det är synd om skilsmässobarn: Jag är själv ett. Det var en tragisk familjegrej när det hände och tog lång tid att ta sig igenom men idag, ett par år senare, förstår jag att det var något som måste hända för att alla inblandade tillslut skulle bli lyckliga. Det är inte synd om mig och mina syskon, vi har världens bästa familjer och är lyckliga. Vad som däremot är ännu mer tragiskt än en skilsmässa är föräldrar som håller ihop trots att dom är olyckliga. Det slutar absolut inte bra för någon och speciellt inte barnen.Ibland måste man vara lite självisk för att kunna vara osjälvisk, om ni förstår vad jag menar med det.Varför man skiljer sig o.s.v. är också en familjegrej som andra inte behöver lägga sig i. Speciellt inte ni som inte har någon aning. Men, risken med att vara offentlig Marika, är att folk spånar fritt och öppet och det får du nog tåla. Men låt dom göra det och försök att inte dra i dig all negativ kritik. Det är ditt liv och du lever det, ingen annan. Dra istället i dig av dom som önskar dig väl. Lycka till till både dig och din soon to be exman och jag önskar er allt bra i livet. Barnen kommer att förstå, så småningom.Kram på dig!

    Gilla

  28. Hej! Vill börja med att berömma dig och din blogg. Den är verkligen full av liv och verklighet. Just nu k mitt liv försöker jag finna rätt svar i en separation eller ej. Jag bet svaret men hittar på sanningar för att inte separera. Lurar mig själv och min partner, varje dag. Han vet allt, jag är öppen och ärlig. Men förvirrad. Vet att jag klarar mig men barn och trygghet får mig att
    Tänka – hundra gånger om. Vet inte vad jag vill säga med det här men när jag läser
    Inläggen om er separation ser jag just och känner mig stark. Tack!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s