Det där med trånga brallor och mamativism!

 

IMG_4727.JPGAlltså.

Det är väldans mycket kejsare över kejsaren just nu, så att säga. Protesterar högljutt om han inte får den uppmärksamhet han kräver, som den kejsare han är. Å det är typ hela tiden.   Å nu skulle jag ju kunna säga något i stil med att ”det är så skönt att han sover om nätterna iallafall”…… men icke! Som den lilla kejsare han är, ska han minsann få äta när han vill också. Jomensåatte. Ett par tre-fyra mat(tutt)tillfällen blir det per natt. Men herregud han kan väl inte natt äta fortfarande? tänker ni nu. Å det gör jag också, vill jag lova! Men jodå! För det tar minsann mycket tid att bara vara kejsare och ta över världen och det gör att matintresset blir så där intressant under dagen, vilket kejsaren då reglerar om natten istället. Tjibi!! Som om att jag inte vore tillräckligt trött, sliten å rynkig ;).

 

IMG_4733.JPG

Å idag är det dessutom lämningsfredag vilket gör mitt trötta mama-hjärta mer bräckligt än vanligt. Å så fick jag hem andra paret byxor som jag beställt och även dessa var över 1 dm för små i midjan. Inte rätt dag att bli påmind om 10 kg som har förlikat sig med min trebarns-mama-kropp och sitter där de sitter (mitt huvud har däremot inte förlikat sig än!!!) och tycker att det minsann är byxorna som är för små och inte att det är kroppen som är för stor. Rimlig tanke ändå. Men idag så fick jag en släng av den där berömda självplågeriet och provade byxorna fastän att jag såg att de aldrig skulle passa. 1-0 till självplågeri vs. powermama.

IMG_4731.JPGSå.

Nu får det vara bra med självplågeri för ett tag. Bestämde mig på en gång att sända tillbaka brallan istället för att försöka få på mig dem ”om ett par kilo”. Palla jaga kilon liksom. Känns väldigt… omodernt!

IMG_4717.JPGJamen lite jäkla mamativism (Mitt nyaste hittepåord!!! Kände att jag har saknat något braigt och positivt ord för hela mama-grejen) måste man ju ändå ha, mitt i allt! Eller vad säger Ni!?!?

 ♥ 

MAMATIVISM

Nu, försöka fylla ut halvt hjärta med kaffe och bebisgos. Snart, middag hos svärisar.

Happy Friday på er finingar!

KRAM

// Inredningsfrun

IMG_4734.JPG

Författare: Inredningsfrun

Välkommen till min feelgood-eller-feel-precis-vad-du-vill-blogg! Jag som skriver är obotlig inredningsnörd, en smula inredningsstörd, en obotlig optimist realist, hon som vågade hoppa, som vågade falla och hon plocka upp sig själv igen. Jag känner för mycket hela tiden och stolt HSP-are, mor till tre underbaringar, sambo och fästmö med en förkärlek till livets djup och vardagspsykologi. Lever efter "Ibland måste man trampa runt i bajsträsket ett tag, innan man når Rivieran!" och det är dumt att inte våga chansa. Så luta dig tillbaka och låt dig inspireras eller konfunderas av mina bilder och texter. Varmt välkommen! KRAM // Inredningsfrun

7 thoughts on “Det där med trånga brallor och mamativism!”

  1. Hög igenkänning på bebis som inte är som ”alla andras ungar” som sover snällt på nätterna och gärna några stunder på dagen och däremellan aldrig skriker. Såna där ”förståsigpåare” som säger att ”det är väl bara å sluta amma på nätterna om du inte orkar…”
    Så jäkla bra skrivet om mamativism! Det är ett riktigt bra ord. Men varför är det så svårt att gilla sin kropp med de där extra mammakilona? Jag känner så väl igen mig… Ena dagen kan jag se mig i spegeln och tänka: Jag är faktiskt bra som jag är. Normalt bmi och en del mammafluff får man ju räkna med efter två barn som huserat i den degiga magen. Det är ju faktiskt så man borde få se ut som mamma. Med all rätt. Sen andra dagen så kommer de där elaka tankarna: Men om man ändå inte skulle försöka bli av med de där extra kilona… Börjar man nu så är man ju i form till sommaren… Magen har ju varit plattare och det är ju snyggt med lite mer muskler…
    Varför kan man inte bara vara nöjd att man har en fantastisk kropp som burit små underbara människor? Så tack snälla du för den peppande texten! Jag ska köpa mig ett par nya byxor som är lagom, i den storlek jag har nu. Inte den jag ”borde” ha, eller hade när jag var 20… Mamativism!! Tack! Kram!

    Liked by 1 person

  2. Det hade kunnat vara jag som skrivit det där. 😁 Samma här med min bebis som är några veckor äldre än Kejsaren. Visst är man trött med nattamning, men ändå är det så mysigt att även på nätterna liksom bara få ligga och hålla om och gosa bebis. All trötthet är så värt det!

    Mysigt att få ta del av dina tankar! ☺👍

    Liked by 1 person

  3. Du är så klok!!
    Jag funderade på en nyfiken grej som jag egentligen inte alls har med att göra, men visst hade du barnen hela veckor förut? Har ni haft varannan vecka länge? Du kanske har skrivit om det förut? Kram ❤️

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s